2025-09-05 Birger Beckman; Den blå sjömanskostymen (postumt utgiven, BoD – Books on Demand 2025; 200 s.). Birger Beckman (1906–84) är väl främst ihågkommen som bokförläggare för läromedel, bland annat mångårig chef för Svenska Bokförlaget/Läromedelsförlagen. Men han var också journalist och författare till en mängd böcker, både skönlitteratur och sakprosa, samt en icke oäven målare, vilket är särskilt viktigt i denna bok. Det är en bok med barn- och ungdomsminnen som omspänner åren 1910 till 1923. Birger skrev på den under många år och i olika versioner, men när han avled var den ännu inte utgiven. Sent omsider har hans barn Ingar Beckman Hirschfeldt (kusinhustru och kär vän) och Svante Beckman (död 2024) befordrat Birgers manus till trycket, en smärre kulturgärning!
Dels för tids- och miljöbeskrivningarna från det svenska 1910-talet i städer som Skara och Karlshamn samt från storstaden München det dramatiska året 1923. Dels för Birgers egenartade uppväxt, skildrad med inlevelse och humor blandat med mer allvarliga reflexioner och berättad på ett ledigt vardagsspråk, med stavningar som mej och sej som signalord. Titelns sjömanskostym var en utstyrsel han tvingades bära ända upp i de tidigaste tonåren, när han redan var över 180 cm lång.
Birger blev tidigt faderlös och hade två rätt mycket äldre bröder, så i praktiken var han ett ensambarn, hårt knuten till sin mor Frideborg, född i prästsläkten Danell och syster till biskopen i Skara Hjalmar Danell. Modern hade dålig hand med pengar, så ekonomiska bekymmer präglade hela uppväxten. Birger hade svårt få jämnåriga vänner, men han hade ett rikt fantasiliv. Begåvad för teckning och målning och uppmuntrad av skolans teckningslärare bestämde han sig tidigt för att bli konstnär. Sina tilltänkta studier finansierade han med att massproducera akvareller med Skaramotiv. Men väl i München brister illusionen. Jämfört med studenterna på konstskolan där är han – eller åtminstone känner han sig som – en nolla. Men under sitt halvår i München är han med om så mycket både privat och politiskt att grunden är lagd för hans vuxenblivande.
Denna korta sammanfattning gör inte rättvisa åt det mångsidiga, brokiga innehållet men kan förhoppningsvis locka till läsning av fler än den närmaste familjen. Det är den värd.
Min läsning 