2025-10-26 László Krasznahorkai: Herscht 07769 (2021; svensk övers. Daniel Gustafsson, Norstedts 2023; 375 s.). Detta är den senaste nobelpristagarens senaste roman och den första jag har läst av honom. Det har inte varit någon lätt läsning, särskilt inte i början, men efter hand inte bara vänjer man sig vid den ständigt pågående texten utan lär sig uppskatta den för hur den representerar både den vardagliga enahanda tillvaron och de plötsligt inträffande dramatiska händelserna. Frekventa hopp i tid och rum kommer helt oförmedlat, men även det vänjer man sig vid. Jag kan ingen ungerska, men Krasznahorkais ständiga översättare Daniel Gustafsson har uppenbarligen gjort ett styvt jobb för att få till den vardagliga, samtalstonen i den svenska språkdräkten.

Romanen utspelar sig i Thüringen i det gamla östra Tyskland under Angela Merkels tid som förbundskansler. Här figurerar hon som adressat för de brev med varningar om jordens undergång som skickas av en ung man i den fiktiva småstaden Kana, nära verkliga städer som Jena, Erfurt och Eisenach. Florian Herscht är tidigare barnhemsbarn, som är en jätte och stark som en björn men mentalt verkar finnas någonstans på autismspektrumet. Han tas om hand av Bossen, som anställer honom i sin klottersaneringsfirma och även lär honom att älska Johann Sebastian Bachs musik, vilket spelar en viktig roll i romanen. Florian tyr sig till den våldsamma Bossen, som en slagen hund till sin husbonde. Vad han i det längsta inte inser är att den krets Bossen är ledare för är ett nazistgäng med stort våldskapital. När han till sist får det klart för sig genomgår han en fruktansvärd förvandling.

Kring Florian rör sig ett brett persongalleri av goda småborgare, som alla tycker om den snälla bjässen. Här är Florians mentor herr Köhler, vars missförstådda undervisning ligger till grund för Florians brev till kanslern, bibliotekarien fru Ringer och hennes principfasta make, postmästarparet, kafé- och värdshusvärdar, skvallertanter med flera. Hur det går för Florian känns nästan som en bisak jämfört med skildringen av dessa människors tankar och handlande när skräcken får fäste i deras samhälle. Det börjar med gammal hederlig vargskräck sedan paret Ringer överfallits av två vargar under en utflykt, och stegras när en mordvåg drabbar staden. Krasznahorkai lyckas individualisera reaktionerna lika väl som han gestaltat de enskilda människorna. Skräcken sätter också sin prägel på hela den lilla staden, vars sociala liv lamslås. Det är trovärdigt och känns lätt att relatera till mycket som händer i dag. Det är fängslande, och det råder ingen tvekan om att detta är ett verk av en mycket framstående författare.