2022-05-31 Reflektioner om svenskan i Finland – i dag och i går (red. Marika Tandefelt; Svenska litteratursällskapet i Finland 2022, fritt nedladdningsbar som e-bok på https://www.sls.fi/sv/utgivning/reflektioner-om-svenskan-i-finland-i-dag-och-i-gar ; 107 s. i e-pubformat). ”Svenskan i Finland – i dag och i går” var ett stort forskningsprojekt inom Svenska litteratursällskapet, lett av Marika Tandefelt och med sex volymer utgivna 2015–2019. I projektet behandlas svenska språket i Finland ur allehanda tematiska aspekter: dialekter, talspråk, samtalsspråk, språk i skola, samhälle, prosa och press och som avslutning två volymer om språkhistoria. (På min blogg har jag skrivit om språkhistorievolymerna.) Den nu föreliggande skriften är resultatet av ett uppföljande slutseminarium 2019. Innehållet spretar en del, beroende på dels att bidragsgivarna haft olika relationer till projektet, dels att de tycks ha uppfattat sin uppgift på olika sätt. Men boken innehåller mycken nyttig lärdom och kan rentav läsas som ett kompendium till de sex forskningsrapporterna.
Uppsalaprofessorn emeritus Mats Thelander tillhörde projektets styrgrupp men deltog inte aktivt i arbetet. Han ser projektet ”från sidan”, alltså som sverigesvensk, sammanfattar intressanta forskningsrön, nämner några få saker han saknar och finner det mesta ganska gott. Hans Stockholmskollega Olle Josephson, känd språkvårdare och språkdebattör, bekänner inledningsvis att han är avundsjuk: varför har inte ett sådant här projekt genomförts i Sverige? I sin artikel tar han ett i vid mening språkpolitiskt grepp när han jämför förhållandena i Finland – som de framkommer i projektet – med dem i Sverige. I slutet är han inte längre avundsjuk utan tacksam över vad detta projekt kan lära oss sverigesvenskar om vårt eget språk. Pirkko Nuolijärvi, professor i finska och mångårig chef för Forskningscentralen (numera Institutet) för de inhemska språken i Finland samt medlem av projektets styrgrupp, reflekterar över vad det svenska språket betytt och betyder för de finskspråkiga och vice versa, och över huvud taget vad samexistens mellan två språk i ett land betyder för respektive språkgrupp. Reflexionerna görs inom ramen för ett utförligt referat av de olika volymerna i projektet. Professor emerita Ann-Marie Ivars är den enda medverkande forskaren som medverkar i denna skrift. Hennes artikel formar sig till en sammanfattning av dialektsituationen i Finland, med sidoblickar på Sverige. Avslutningsvis redogör Nina Martola, lexikograf och tidigare föreståndare för Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, för de många språkdatabaser och korpusar, både äldre och speciellt framtagna, som varit en förutsättning för projektets genomförande. Alla skriver väl, med ett brett läsartilltal, och boken borde kunna intressera många med intresse för svenska språket i allmänhet och svenskan i Finland i synnerhet.
Min läsning 