2023-05-01 Johan Erséus (författare), Peter Karlsson (redaktör) & Lotta Kühlhorn (formgivare): Norstedts 200 nedslag (Norstedts 2023; opaginerad). Norstedts förlag firar sina första tvåhundra år med denna bok, ett elegant lagarbete av författare, redaktör och formgivare. Det är en riktig coffee-table book, som inte lämpar sig för sträckläsning. Man ska bläddra i den, fastna här och där på intressanta bilder och läsa de korta texterna. Så kommer boken bäst till sin rätt. Om man ändå, som jag, läser den från pärm till pärm får man själv försöka hitta de långa historiska linjerna som döljer sig i de staccatoliknande 200 ”nedslagen” (notiserna).
Sådana finns förstås. Norstedts var länge i första hand ett tryckeri, och utgivningen hade officiös prägel. Först med bröderna Carl G. och Thorsten Laurin vid rodret började utvecklingen till Sveriges näst största allmänutgivande förlag, accelererad av förvärv av eller fusioner med andra, som Ljus, AWE/Gebers, Rabén & Sjögren, Tiden, Brombergs … Även dessa uppmärksammas i boken. Norstedts egna ägarbyten ägnas mindre uppmärksamhet; Esselte (ägare 1930–90) och Liber (1990–97) är inte ens nämnda. Den konservativa prägeln med höga jurister som vd och med bildade gentlemen som bröderna Laurin och Ragnar Svanström som förlagschefer, och prins Wilhelm, Frans G. Bengtsson och Olle Hedberg som ledande författare, levde länge kvar. Från 1960-talet, under ledning av Lasse Bergström, utmanades traditionerna med en nysatsning på yngre och progressivare skönlitteratur (Jan Myrdal, paret Sjöwall–Wahlöö, Jan Guillou och många andra). En medveten inriktning på utländsk skönlitteratur har gett förlaget åtskilliga nobelpristagare. Norstedts viktiga läroboks- och ordboksutgivning är däremot rätt styvmoderligt behandlad.
Själva ”nedslagen” kommer i kronologisk ordning och följer tre huvudlinjer: förlagets lokaler, särskilt förstås huset på Riddarholmen, förlagsledningen och personalen samt böckerna och deras författare. En stor mängd författare presenteras med minibio- och bibliografier, och bokomslagen är minst lika viktiga som författarporträtten. Utvecklingen inom den grafiska formgivningen ges stort utrymme, med namn som Akke Kumlien och Karl-Erik Forsberg.
Det här verket är nog i första hand en produkt för invärtes bruk i Norstedtskretsen, i andra hand för kolleger och konkurrenter i bokbranschen. Det är en feelgoodbok där konflikterna lyser med sin frånvaro. Är man medveten om det och håller nere sitt kritiska sinne är det god och underhållande läsning i en alltigenom välgjord och attraktiv volym.
Min läsning 